Ibland vet man inte allt.
Nää det är ju så. elelr hur! Ibland går man runt ovetandes om saker som man inte har en susning om. Ibland tror man att den glada ytan är äkta. Men så ärdet inte alltid. Jag vet det. jag har lätt att se på folk faktiskt. Och jag visste att den glada spralliga ytan inte var äkta. att ibland måste man få skrika och gråta! När man inte gråter och är ledsen utan ler och skojar över saker som man ska gråta för. DÅ är det tydligt. jag visste jag anade men kunde inte förstå att det var så.
Jag finns här alltid ständigt jämnt för dig. Jag dömmer ingen. Det har jag lärt mig nu under ett par år. För ibland väljer man inte sin väg, ibland så blir det bara så att den vägen är lättare, den är bara rak och det är inget i vägen. Alla stora hinder möter upp dig senare, då är de större än någonsin och då är de viktigt att man hjälps åt, för det gör ju vänner! Eller hur? Jag fick gå min jävla väg själv och det vill jag inte att någon annan ska behöva göra.
Kommentarer
Trackback
